måndag 8 september 2008

Jag hade precis börjat få upp tycket för dig igen. Du var hatad i mina ögon, tro mig. Men jag hade precis börjat tänka andra tankar, om att du kanske förändrats, och blivit normal. Jag tog mod till mig för att ta reda på om min positiva känsla var sann. Men, nej. Fel, igen.
Du har blivit nåt äckligt i mina ögon. Jag är rädd för dig. Jag känner inte dig längre, jag vet inte vem du är. Det är som om du har ett beroende.
Du är falsk, så otroligt falsk. Jag orkar inte med dig mer!
Du ska veta, att du har faktiskt varit älskad en gång. Men inte längre. Tiden har sin gång, och tiden har lett oss in i detta. Och det är sjukt, vad äcklig du har blivit!

Inga kommentarer: